thewaytoahealthierme.blogg.se

Det handlar alltså om den första kärleken och den allra första kyssen i mitt liv.

Jag kommer ihåg hur jävla ont det gjorde att vara störtförälskad i den första mannen som fick mitt hjärta. Jag har aldrig haft någon riktig fadersfigur och det kan vara därför mina känslor blev så intensiva som dom blev. Jag var ungefär tretton år och gjorde allt för att han skulle märka mig, vilket han tillslut gjorde och jag fick en dans vilket gjorde mig superlycklig. Jag visste ju såklart, innerst inne, att absolut ingenting kunde hända mellan oss eftersom jag var så ung och han var en vuxen man, dessutom så var vi också släkt - kusiner. Men det hindrade inte mig att falla för honom, vilket jag gjorde, väldigt djupt och ont som fan gjorde det, då som obesvarad kärlek för det mesta gör. Och än idag får han mig att bli lite extra pirrig i kroppen, den allra första kärleken glömmer man inte, hur obesvarad den än är.

Min första kyss är egentligen inte min allra första, men det är den som verkligen räknas och som jag själv vill se som min allra första kyss.

Jag var fjorton-femton år och jag föll pladask för den killen som gav mig den speciella kyssen. Jag var på en av hans konserter  med det band han sjung med och han bjöd plötsligt upp mig på scenen och tillsammans sjung vi några låtar ihop. Efter att han hade spelat och var klar så träffades vi på dansgolvet, han  böjer sig ner, han cirkulerar varsamt ena armen runt min midja, den andra handen trasslar in sig i mitt hår och vår kyss börjar väldigt långsamt och försiktigt, men den blir allt varmare och mitt hjärta klappar fortfarande extra hårt när jag tänker tillbaka på den kyssen. Mitt i det speciella, varsamma och väldigt romantiska kyssen, avbryter han den, tittar mig djupt i ögonen och säger:

"Bara så du vet så borde jag inte skaffa barn."

Anledningen bakom den kommentaren  tänker jag dock inte  berätta, men jag var bara tvungen att få berätta det som får mig att  le som ett litet fån.

Jag kommer komma ihåg det med massor av kärlek och så mycket sorg i hjärtat då han tyvärr inte längre finns.